Sidor

lördag 15 oktober 2011

Att skynda långsamt.

Läste en artikel häromdagen som satte igång mina tankar.

Upplever att i vårt samhälle måste människan vara så produktiv, effektiv och hinna så mycket. Helst på kort tid. Undrar om den tiden vi sparar in används till något vettigt eller förbrukas den till att vara ännu mer produktiv?

Att skynda långsamt är något som jag ser som sällsynt i min vardag, i den miljön jag lever i.
När man är gravid i sluttampen finns faktiskt sällan något alternativ än att ta det cool. Att gå långsamt, röra sig i slow motion och lägga på fem extra minuter till de dagliga rutinerna för att hinna med, just för att allt går lite långsammare vare sig jag vill det eller inte.

Har dock upplevt att jag trivs med det och att jag nog inte vill tillbaka till det som var. Jag vill leva lite mer piano och ta det lite lugnare. För om jag inte stressar så mycket, når jag ändå samma mål som innan, fast jag har lite roligare längs vägen.

Därför älskar jag att göra sånt som tar tid, som att baka surdegsbröd. Där degen behöver många timmar på sig att jäsa. Eller att sticka en tröja, för det kan ta ett halvår innan den är klar.
Men det är ju inte själva slutprodukten som är det viktigaste i sammanhanget, utan resan dit. För tänk vad många tankar som vävts in i garnet och knådats in i varje deg.

Min dotter är expert på detta. Hon tar sig tid att gå balansgång på väg till dagis, eller att hälsa på katten och grannen som vi möter. Hon äter länge och långsamt och njuter av det som bjuds. Hon är generös med att tänka efter vad hon vill och tycker om och säger det även högt! I hennes värld finns inte stress på samma sätt som i min. Hon är ett bra exempel.

Jag måste öva på att ta mig tid att verkligen känna efter hur det känns när jag sitter i soffan, hur kaffekoppen värmer både hand och strupe och se varje eldlåga för vad den är. Just här, just nu.

Det är något som kräver träning, tålamod och tid.

Dessutom upplever jag att jag måste samla mod för att våga. Att våga leva det liv jag vill, även fast det kan betyda att jag går lite mot strömmen och normen som råder.

Vill önska er en härlig höstlördag!!
Dagens utmaning blir att andas och pausa, för här i huset blir det treårskalas för hela baletten och det kan kräva sina micropauser!!

2 kommentarer:

Veronica sa...

Du är så vis Sara! Jag fick nått att tänka på! Ha en härlig lördag nu! kram!

sara sa...

Tack detsamma Vera... Livet har en tendens att snurra på...