Sidor

onsdag 23 januari 2008

som ett blåmärke...

...känns själ och känsla.
Ömt och isolerat. Vill vara för sig självt och läka.
Livet har inte varit snällt på länge och själen längtar efter vila och ro.
Glädje i överflöd.
Blåmärket gör att känslorna är inkapslade i ett vakum.
De vill inte komma fram och visa sig, rädda för smärtan.
Ge mig en magnecyl och låt smärtan gå.
Ge mig glädje för två!

Inga kommentarer: